Ryaverket i Borås

• Kraftvärmeverket (två ångpannor för biobränsle, två ångpannor för avfallsbränsle, två ångturbiner och en eldriven hetvattenpanna som reserv)
• Hetvattencentralen (två hetvattenpannor, bioolja/gasol)
• Fjärrkylacentralen

1. Mätstation/våg
Mätstationen är bemannad av en oberoende kontrollant från Virkesmatarföreningen (VMF). Varje inkommande biobränslelass vägs, provtas och registreras. Utifrån provet kan sedan biobränslets fukthalt och energiinnehåll bestämmas.

2. Mottagningsficka biobränsle
Lastbilen tippar biobränslet (skogsflis) i mottagningsfickan. Från botten av fickan skruvas bränslet, med hjälp av transportskruvar, ut på ett transportband. Transportbandet för bränslet vidare, via en bränsleberedningsanläggning, in i ett biobränslelager. Under ett år tippas cirka 600 000 m³ biobränsle i mottagningsfickan.

3. Beredningsstation biobränsle
På väg in till biobränslelagret passerar bränslet en beredningsstation. Här avskiljs eventuellt metallskrot samt överstor flis med en magnetavskiljare respektive ett skivsåll. Den överstora flisen krossas sedan och återförs till bränslet.

4. Biobränslelager
Här lagras biobränslet tills det ska användas. Lagret rymmer cirka 12 000 m³ biobränsle. Värmebehovet i Borås styr uttaget från biobränslelagret.
 
5. Biobränsletork
Biobränsle innehåller ca 50 procent vatten. Genom att torka biobränslet och återvinna värmen från det avdrivna vattnet kan vi få ut en högre effekt ur pannorna, samtidigt som vi får en bättre verkningsgrad. Efter torkning transporteras det torkade biobränslet till två mindre silos. Dessa är placerade i anslutning till respektive biobränslepanna och fungerar som ett buffertlager. I dessa silos finns möjlighet att skapa en buffert för cirka 45 minuters drift. Detta kan vara till hjälp vid exempelvis ett haveri på något av transportbanden i anslutning till bränslelagret.

6. Biologisk vattenrening
Vattnet som drivs ut från biobränslet, i samband med torkning, innehåller flera giftiga komponenter till exempel terpener. Innan vattnet släpps till reningsverket måste det därför renas. Detta görs i en biologisk reningsanläggning. Det smutsiga vattnet pumpas till en stor reaktor med tillsatta bakterier. Bakterierna bryter ner de stora giftiga molekylerna till mindre farliga molekyler som reningsverket kan ta hand om. Från reaktorn pumpas sedan vattnet vidare till reningsverket på Gässlösa.

7. Avfallsbränslelager
I avfallsbränslelagret lagras avfall som har genomgått beredning på Sobackens avfallsanläggning. På Sobacken krossas det brännbara avfallet till cirka 10x10 cm stora bitar. Avfallsbränslet leds via transportband från lagret in till avfallsbränsleångpannorna. Luften till avfallsförbränningen tas från avfallslagret, detta skapar ett undertryck i lagerbyggnaden. Undertrycket är bland annat till för att minimera att lukt från avfallet sprids i omgivningen. Borås Energi och Miljö har tillstånd att elda 100 000 ton avfallsbränsle varje år. Detta motsvarar cirka 2 000 transporter från Sobacken till Ryaverket.

8. Metallavskiljare
Här finns en stor magnet som avskiljer magnetiska metaller från inkommande avfallsbränsle.

9. Askhantering
Bioaska: Vid förbränning av biobränsle uppkommer två sorters askor: en botten- och en flygaska. Askorna innehåller mycket näring och återförs därför till skogen. Återföringen/spridningen görs i samarbete med Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen och markägare. Askan provtas för att kontrollera att inte rikt-/gränsvärden av metaller överskrids. Genom att återföra aska undviker man att skogen blir utarmad samtidigt som markförsurning minskas och förebyggs.
Avfallsaska: Avfallsförbränning ger generellt upphov till större askmängder än biobränsleeldning. På Ryaverket används fluid-bedteknik vid förbränning av avfall, vilket ger upphov till fyra olika sorters aska: en bottenaska och tre flygaskfraktioner. Bottenaskan består till största delen av sand, men innehåller även en del metall. Metallerna återvinns innan askan används som konstruktionsmaterial på vår deponi på Sobacken. Flygaskan från avfallsförbränningen är klassad som farligt avfall. Vi har inte möjlighet att ta hand om denna typ av avfall och askan skickas därför till Langøya i Norge. Langøya är ett gammalt kalkbrott som företaget NOAH via Norska staten håller på att restaurera. Rökgasresterna neutraliseras och stabiliseras och används sedan som fyllmaterial i de gamla brotten. Processen är noga övervakad och det vatten som släpps till Oslofjorden renas grundligt.

10. Ångpannor (biobränsle och avfall)
På Ryaverket finns fyra ångpannor: två ångpannor för biobränsle och två ångpannor för avfallsbränsle.

I biobränsleångpannorna förbränns biobränsle (skogsflis) för att värma vatten till ånga. Ångan håller cirka 500°C och har 50 bars tryck när den lämnar pannan. Den används sedan till att driva två ångturbiner. Biobränsleångpannorna har en effekt på 65 MW vardera. Vid full last bränns cirka 150 m³ biobränsle i timmen i de båda pannorna. Askan från förbränningen återförs till naturen, se nr 9 bioaska.

I avfallsbränsleångpannorna förbränns utsorterat brännbart avfall, det vill säga de vita påsarna från hushållen, brännbart avfall från återvinningscentralerna samt brännbart avfall från industrier och företag. Pannorna är på 20 MW vardera och vid full last förbränns cirka 14 ton avfall i de båda pannorna. Likt biobränslepannorna producerar också dessa båda ånga till turbinerna. Ångan håller en temperatur på cirka 410°C och 50 bars tryck. Rökgasen som bildas renas i en rökgasreningsanläggning innan den går till skorstenen och ut i luften. Röken man kan se från skorstenen är till största delen vattenånga. Askan från dessa pannor körs till Norge, se nr 9 avfallsaska.
 
11. Turbiner
Turbinerna är två ångturbiner som med hjälp av vattenånga genererar elektricitet. Effekten på dessa turbiner är 20 MW respektive 17 MW. Före turbinen avskiljs en liten del av ångan för att driva biobränsletorken. Värmebehovet i staden avgör hur mycket el som kan produceras, ju mer värme som krävs desto mer el kan produceras och vice versa.
 
12. Hetvattencentral
I hetvattencentralen används bioolja och gasol för att producera hetvatten. Hetvattnet används enbart till fjärrvärmeproduktion och hetvattencentralen fungerar som stöd och reserv till kraftvärmeverket. Fjärrvärmevattnet ut från Ryaverket har en temperatur mellan 75 - 115°C beroende på utetemperatur.

13. Fjärrkyla
Fjärrkyla fungerar i stort sett på samma sätt som fjärrvärme men istället för varmt vatten är det kallt vatten som levereras till kunderna. Vattnet har en temperatur på ca 7°C . Det kalla vattnet produceras via kylmaskiner av två olika tekniker: klassiska kompressorkylmaskiner som drivs av el (samma teknik som ett kylskåp) och absorptionskylmaskiner som drivs av fjärrvärme. Vi har totalt 8 MW produktionskapacitet i centrala fjärrkylanätet och ytterligare ca 3 MW fördelat på mindre lokala nät bland annat vid Lasarettet. I fastigheterna distribueras fjärrkylan vanligen genom att luften till fastigheten kyls i ett ventilationsaggregat. 

14 / 15. Gasoltank och biooljetank
Dessa båda tankar förser hetvattencentralen med bioolja respektive gasol. Biooljetanken rymmer 100 m³ och är en uppvärmd tank. Biooljan kräver en temeratur på över 40 grader för att den ska vara flytande. Detta innebär även att ledningar från tanken och in till pannan är uppvärmda. Gasoltanken rymmer 340 m³. Före förbränning förångas gasolen med hjälp av fjärrvärmevatten.

Reserv- och stödanläggningar
Förutom Ryaverket och hetvattencentralen Bäckeskog har Borås Energi och Miljö fem reserv- och stödanläggningar runt omkring i staden. Samtliga dessa anläggningar är oljeeldade. De används främst som reserv om det skulle bli ett stopp på Ryaverket, men de används även som stöd när det blir riktigt kallt. Till fjärrvärmenätet är även en värmepump inkopplad. Denna värmepump utvinner värmen i slammet från reningsverket på Gässlösa.
 
I Fristad finns ett fristående mindre fjärrvärmenät, med en egen produktionsanläggning. Här eldas i första hand biobränsle (briketter och pellets) men det finns även två oljepannor som reserv och stöd vid kallt väder.